fredag 23 november 2012

Detektivjobbet

Att jobba som speciallärare är många gånger likt ett detektivjobb. Det svåraste är inte att träna en specifik färdighet med barnen utan att klura ut exakt vad som behöver tränas. Det som ser ut som läs- och skrivsvårigheter kan i själva verket bero på något helt annat. Det är mycket som ska tas i beaktande innan själva orsaken ringats in.





Tänk er en elev som inte får någonting gjort på lektionen, saknar motivation, hittar på bus och stör istället för att jobba, som inte tycker om att läsa osv. Vad är det som gör att situationen ser ut just så för den eleven? Ofta är det stökiga beteendet och brist på motivationen en effekt av något helt annat. Det kan vara så att eleven har svårt med att skifta, hålla fokus och avkoda. Följden av det är att det blir svårt att göra uppgifterna i skolan varpå eleven börjar hitta på annat på lektionerna istället. 

Det vi märker först är det som syns, t.ex. stökigt beteende och ovilja att jobba. Men det är oftast inte det som är problemet. Det är dessutom en stor skillnad på prestation och förmåga. En elev kan ha bra förutsättningar men saknar redskapen för att använda de färdigheterna.

Här kommer detektivjobbet in i bilden, det är först när vi tagit reda på vad som är svårigheten som vi kan sätta igång att träna. Vi får ofta ställa oss frågan "vad beror det här på nu?". Det är lätt att dra för snabba slutsatser vilket kan resultera i att barnet för fel typ av stöd. 

Detektivarbetet underlättas av att vi varje år testar och följer upp kunskapsläget i klasserna. Då är vi bättre förberedda och kan jobba förebyggande istället för att hantera svårigheter som redan befästs. Genom att snabbt hitta de elever som riskerar att halka efter i något ämne undviker vi att låta det gå så långt att de jobbiga följdproblemen uppstår.  

Då går mitt jobb ut på att hjälpa eleverna att lyckas från start istället för att reda ut det som redan känns som ett misslyckande för eleven. Det är en fördel kan jag lova!

Ha en trevlig helg!
Hälsar Jenny