fredag 12 juni 2015

Tack för mig!

Efter fyra år som speciallärare på Gripsholmsskolan är det nu dags för mig, Jenny, att säga hejdå. Efter totalt åtta år i Sverige så tar jag med sambo, barn och hund och flyttar hem till Finland igen. Det ska bli riktigt roligt att bo närmare familj och vänner, men det känns samtidigt riktigt tråkigt att lämna den här skolan som jag trivts så bra på.

Det har varit en häftig erfarenhet att vara med och bygga upp Gripsholmsskolans specialundervisning från noll, jag har fått jobba med de bästa eleverna och härligaste kollegor. Jag kommer att sakna er alla! 

Jag kommer garanterat tillbaka och hälsar på så vi ses igen en annan gång! 

Glad sommar!

hälsar Jenny


fredag 6 februari 2015

Inläsningstjänst


Bild: Inläsningstjänst









Hej på er!

Skolan har nu i januari skrivit avtal med Inläsningstjänst som har specialiserat sig på hjälpmedel till elever med läs- och skrivsvårigheter. De tillhandahandahåller pedagogiska verktyg, inläst skönlitteratur och inlästa läromedel med en enorm bredd. Vi har precis kommit igång och de elever som i dagsläget använder sig av inlästa läromedel har fått en introduktion i tjänsten. Målet på sikt är att vi ska frigöra Inläsningstjänst för alla elever i de högre årskurserna så att de har möjlighet att använda det som en del av en god studieteknik om de så önskar. 

Tjänsten gynnar inte brara de elever med läs- och skrivsvårigheter eller koncentrationssvårigheter utan är till nytta för alla elever. Ju fler sinnen vi involverar i inlärningen desto större är sannolikheten för ett lyckat resultat. Att läsa på prov eller läxa innebär inte alltid att man behöver sitta med boken framför sig. Eftersom man kan ha ljud- och talböckerna med sig i telefonen eller sufplattan i och med Inläsningstjänsts egna app så kan pluggandet hänga med även på cykel-, bil-, löpturen eller när man helst vill. 

Förutom inlästa läromedel finns även skönlitterära talbocker och ljudböcker och bland den lättlästa litteraturen finns inte mindre än 400 titlar i text-ljud-bild-format vilket lämpar sig utmärkt även för de lägre årskurserna. 

Inkommande torsdag ska Jenny och jag informera och inspirera lärarna och därefter börjar arbetet med att få in detta i undervisningen på riktigt. Spännande tider nu!

Trevlig helg!
Linda

lördag 8 november 2014

Snurr på multiplikationstabellerna


Att befästa multiplikationstabellerna kräver tid och hård träning och de är ack så viktiga när man ska gå vidare till multiplikation och division med uppställning, problemlösning, förkortning och förlängning av bråk, ekvationer etc. Är multiplikationstabellerna inte befästa blir räknandet mera omständigt och tidskrävande och räknefel smyger sig lätt in. 

Ett bra sätt att lära in nya saker, inte minst multiplikationstabellerna, är via musik, sång och rytmer. Därför vill vi passa på och tipsa er om Kunskapshubben. Där finns tabellerna presenterade som sånger så att man kan rappa sig till åttans tabell eller lära sig nians tabell genom att sjunga med i en elektropoppig låt. Nu är det bara att ta ton där ute i klasserna och hemma! :)


/Linda & Jenny



tisdag 12 augusti 2014



Nu är vi igång igen! 

I år med två speciallärare och två klassrum - lilla och stora klassen.






Jenny är på skolan igen efter föräldraledigheten och är tillbaka i gamla "lilla klassen" i Vikenhuset. Där kommer hon att jobba med klasserna F-3. 

 Linda får ett nytt klassrum som döps till "stora klassen" där hon kommer att jobba med klasserna 3-7. Även stora klassen ligger på övre våningen i Vikenhuset.   

Välkomna förbi och titta om ni har vägarna förbi!

Hälsar Jenny och Linda






torsdag 8 maj 2014

Specialundervisningen i Sverige och Finland - skillnader och likheter

I förra veckan deltog jag i ett seminarium på Finlandsinstitutet i Stockholm om Specialundervisningen i Finland och Sverige. Förelsäningar, paneldiskussioner och workshop stod på programmet. Intressanta skolprofiler som Lina Axelsson Kihlblom, känd från TV-serien rektorerna, Marjatta Takala, professor i specialpedagogik vid Uleåborgs universitet, Eva Hjörne, universitetslektor vid Göteborgs universitet, Juha-Matti Latvala från Niilo-Mäki institutet i Jyväskylä och Ann-Sofie Selin, speciallärare från Cygnaeus skola i Åbo, gav sin syn på specialundervisning och särskilt stöd. Några viktiga reflektioner från seminariet följer här.

- Skolsystemen ser i princip lika ut i Sverige och Finland men ändå skiljer sig skolresultaten sig åt. 
- I Finland tidigt ingripande, åk 1-2 medan man i Sverige väntar ofta lite för länge. I Finland sätts de största insatserna in i åk 1, allra senast i åk 2, i Sverige i åk 9.
- I Finland har man en tydlig struktur och systematik kring hur man kartlägger och åtgärdar läs- och skrivförmåga samt färdigheter i matematik.
- Specialundervisningen är till för alla och de flesta jobbar åtminstone någon sekvens hos specialläraren under sin skoltid. Specialundervisningen är en naturlig del av skolan och inte något som upplevs som avvikande och konstigt.
- Lärarutbildningen är i Finland omfattande och speciallärarna har en bred kunskap både på ett teoretiskt och praktiskt plan. 
- Speciallärarna i Finland jobbar MED barnen, 24-25 lektioner undervisning per vecka. I Sverige finns det speciallärare, specialpedagoger, dyslexipedagoger, talpedagoger..... och många av dessa verkar jobba betydligt mer med indirekta insatser så som skolutveckling, handledning och kartläggning än direkt med eleverna. Det är i kontakten med barnet som man når resultat.
- I Finland yrkesstoltheten bland lärare hög och antagningen till utbildningen är hård. I fjol var det svårare att komma in till lärarutbildningen än till läkar- och juristutbildningen.

Det var ett intressant seminarium med anledning av att representanter från både Finland och från Sverige. Många av de tankar och värderingar om specialundervisning, som jag själv och vi här på skolan bär, bekräftades på seminariet. Vårt sätt att jobba och se på särskilt stöd är snarlikt det finska och vi har all anledning att känna oss stolta över det arbete vi gör här på skolan. Vi jobbar för ett tidigt ingripande. Vi har systematik i hur vi kartläggningar, följer upp och vidtar åtgärder. Vi jobbar i allra högsta grad MED eleverna, vi speciallärare jobbar minst 24 lektioner i veckan med undervisning, precis som klasslärarna, det är i mötet med barnen som man har möjlighet att hjälpa. Så, i jantelagens förlovade land tar jag risken och sticker ut hakan och konstaterar: Vi har all anledning att känna oss stolta, vi är inne på rätt väg.


/Linda

söndag 13 april 2014

Iakttagelser från England


I början av december besökte jag i privat syfte London och hade möjligheten att besöka en  julbasar som en grundskola ordnade. Jag passade då på att titta in i ett klassrum tillhörande en årskurs 5:a och möttes av struktur och ordning och framför allt en otroligt inspirerande och färgsprakande lärmiljö,


Visualisering samt ordning och reda verkar vara ett ledord i den engelska skolan. ALLT tycks visualiseras. Diskussionskamrater, skrivregler, räkneregler, dagsscheman, redovisning av aktuella projekt... Här syns inga vita väggar. Själv tycker jag det är otroligt inspirerande men men har man problem med koncentrationen kan det vara lätt att tappa fokus i denna färgsprakande miljö.



Böcker ställs ut i ett litet minibibliotek i klassen för att inspirera till läsning och faktasökning. Undervisningsmaterial i alla dess former för alla ämnen är tydligt ordnade i byråer där varje låda rymmer material för ett särskilt ämne eller temaområde. Ordning och reda, var sak har sin plats! 


Hur fördelaktiga denna färgsprakande miljö är för elever som har svårt med koncentrationen kan diskuteras eftersom denna miljö verkligen ger eleverna tusen intryck.  
Samtidigt ger visualisering av scheman, rutiner och tider tydlighet och förutsägbarhet för eleverna vilket är tryggt och har en lugnande effekt på dem. Summa summarum var miljön allt annat än tråkig och var bra anpassad för den målgrupp den var tänkt för; barnen. 

/Linda S



tisdag 4 februari 2014

Dataspelsdebatten...

Vad gör dina barn på nätet?

En hetpotatis för tillfället är väl onekligen den datorspelskultur som råder bland barn och unga idag. Långt ner i åldrarna spelar man spel som inte alls är lämpade för barn. Det tycks inte vara ovanligt att till och med 7-åringar spelar GTA 5 som har en åldersgräns på 18 år och som förmedlar våld, diskriminering, sexistiska värderingar och en frikostig sprit- och drogkultur. Oroväckande. 

Felix Gyllenstig Serrano, speciallärare i Göteborg, som driver bloggen Spelläraren har listat 4 anledningar till varför man som förälder inte ska låta sitt barn spela GTA 5. Jag kan varmt rekommenderar jag att man läser hans inlägg

Allt väl!
/Linda


tisdag 7 januari 2014

Back to business



Efter ett välbehövligt jullov för både lärare och elever är det nu dags att köra igång med skolarbetet igen, en innehållsrik vinter och vårtermin står framför oss. Årskurs 6 är tillbaka på skolan, vilket vi förstås är glada över! 

I Lilla klassen fortsätter vi som vanligt så fort som möjligt efter att alla julklappar, jullovsaktiviteter och allt nyårsfirande har redovisats i vanlig ordning. Denna vecka kommer jag också att ägna mig åt att planera inför vårens tema Matglädje som jag inte tänker avslöja mer om just nu :)

/Linda S

torsdag 19 december 2013

Julen är här...


Julen står inför dörren och min första termin som speciallärare på skolan börjar närma sig sitt slut. Det har vart en mycket intensiv men lärorik period och tiden har bokstavligt talat rusat iväg. Bloggen har tyvärr hamnat i skuggan av andra mer akuta speciallärarsysslor under denna termin men mina förhoppningar är att jag under nästa termin ska finna mer tid till bloggandet. Nu väntar en period av återhämtning och välbehövlig reflektion för både lärare och elever. I januari är vi åter igen här med ny energi och inspiration.  

Hoppas ni alla får en god jul och ett riktigt gott nytt år!

/Linda S



tisdag 17 december 2013

Julpyssel


Det är inte alla dagar man som speciallärare har möjlighet att pyssla annat än memoryspel, arbetsblad och andra typer av undervisningsmaterial. Häromdagen hade jag möjlighet att göra upp sittordningen inför onsdagens julfester i kyrkan. Det blev glitter och glamour och de som hälsar på i Lilla klassen hädanefter kan räkna med att ha glitter i hår, ansikte och kläder eftersom glittret inte bara satte sig på korten utan i stort sett överallt.

Vi ses i kyrkan på onsdag!

/Linda S

tisdag 5 november 2013

Att läsa högt för barnen



Bilden har jag lånat här.
Jag surfade häromdagen runt lite på nätet i jakt på lite inspiration till talträningen men hamnade istället in på det här med högläsning för barn. Jag har en känsla av att man allt mer underskattar högläsningens effekter i dagens hektiska prestationssamhälle. Man tar sig inte tid att läsa högt för barnen och väljer istället att stimulera barnens utveckling genom spel på iPads, datorer, telefoner o.dyl. All heder åt alla de fantastiska appar och spel det finns på datorer och iPads, de är fantastiska komplement och ger stora möjligheter till variation i inlärningen, men vi får vara lite aktsamma så att vi inte glömmer gamla beprövade metoder. På sin hemsida presenterar Maj-Len Gutler Lindströms nio argument varför man ska läsa högt för sina barn:
  1. Barnets ordförråd ökar när ni läser böcker.
  2. Texterna i böcker innehåller fler sällsynta ord än vi normalt använder i samtal med små barn. Det är viktigt att barnet hör de här orden så att de blir en del av det egna ordförrådet.
  3. Ju tidigare i livet som ett barn introduceras för ett skriftspråk, desto bättre. Detta gäller även mycket små barn. Barnet blir säkrare i att identifiera språkets uppbyggnad.
  4. När du läser med barnet kommer du att märka att det sätter igång fler samtal, vilket är bra för barnets kommunikationsutveckling.
  5. Barnet tränar sig på att lyssna. Det är en viktig förmåga att utveckla inför all inlärning, även läsinlärningen.
  6. Barnet lär sig att koncentrera sig på något som ni har gemensam fokus på. Att kunna hålla koncentration och fokus gynnar all inlärning.
  7. Barnet lär sig veta hur man använder en bok, hur man vänder blad och lär sig också förstå hur ord och texter är uppbyggda.
  8. Högläsningen har en positiv effekt på barnets identitetskänsla och bidrar till att barnet känner sig tryggt och älskat.
  9. Högläsning kopplas ofta samman med mysstund, och har en lugnande effekt på barnet.
Jesper Sundén, krönikör på SvD och pappa, har också lyft frågan om högläsning för barn.  Hans krönika Högläsning föder frågvishet belyser de fina värden som högläsningen medför och exemplifierar många av de argument för högläsning som Gutler Lindström lyfter fram. Läs den gärna här

Undersökningar och PISA-resultat visar att andelen vuxna som läser för sina barn på 30 år har minskat från 80% till 35%, att var femte niondeklassare i Sverige har svårt med läsförståselse och att allt fler barn och unga lider av depressioner. Oroväckande. En daglig mysstund i soffhörnet tillsammans med en bra bok och varandra kan väl inte vara helt fel, varken för inlärningen eller välbefinnande, varken för stor eller liten?

Allt väl!
/Linda

torsdag 10 oktober 2013

På god grund



Samhället kräver att vi dagligen ska kunna tillägna oss skriftlig information och nya kunskaper genom läsning. Vi behöver också kunna förmedla olika budskap genom skrift. Detta kräver en god läs- och skrivförmåga. En av mina viktigaste uppgifter som speciallärare här på skolan är att följa upp läs- och skrivutvecklingen hos alla elever för att kunna stödja de som stöter på utmaningar inom dessa områden. Det kan vara fråga om att elever behöver fler repetitioner, längre tid för inlärning eller anpassade arbetssätt, något som det inte alltid finns utrymme för i en stor klass. 

En förutsättning för att kunna hjälpa de elever som stöter på utmaningar, både stora och små, i sin läs- och skrivutveckling är först och främst att hjälp och träning sätts in tidigt. Här på skolan är vi ganska bra på att lägga in stöd i ett tidigt skede. I förskoleklass jobbar vi med talträning bland de elever som har problem med att uttala särskilda språkljud och på hösten i åk 1 sätts lästräning in bland de elever som inte knäckt läskoden. Ett tidigt agerande ger goda chanser till framsteg, mindre risk för kunskapsluckor och en minskad risk för att behöva uppleva återkommande nederlag för att man inte fått lära sig läsa, skriva, räkna matte eller vad det nu kan vara. 


Jag tror knappast att någon som bygger sig ett hus skulle slarva med grunden. Har man för bråttom eller struntar i att göra en grund över huvudtaget kommer det förr eller senare att bli lite motigt. Vaggarna blir sneda, huset börja luta, fuktskador uppstår och i värsta fall rasar hela huset om grunden är för porös. Då blir det mycket jobb med att försöka reparera och återskapa. Samma sak är det med färdigheterna i läsning, skrivning och matematik. Slarvar man med grunden skapar det i förlängningen merarbete och så blir det i slutändan betydligt tyngre än om man skulle gjort det ordentligt från början. 

Med de orden tar vi helg. Passa nu på att ta ut det sista av denna fantastiska, färgsprakande höst! Snart står träden nakna och regnet som spön i backen.
Trevlig helg!
/Linda

torsdag 12 september 2013

Nya ansikten i lilla klassen



Hej på er!

Mitt namn är Linda Saarela och jag kommer att sköta specialundervisningen detta skolår här på Gripsholmsskolan. Till min hjälp har jag även med speciallärarna Ida Kronholm och Jessica Nylund, vilka även jobbar som klasslärare här på skolan. 

Jag är bekant med skolan och eleverna sedan tidigare eftersom jag under två år jobbat som klasslärare i Vargklassen. Jag är utbildad speciallärare och kom till Gripsholmsskolan raka vägen från mina lärarstudier glädjs jag nu givetvis åt att ha fått chansen att jobba med specialpedagogiken på riktigt. Det kommer att bli mycket intressant och lärorikt!

Jag har nu kommit igång med arbetet och träffar de närmaste veckorna skolans alla 260 elever genom de kartläggningar och uppföljningar som görs varje höst och vår, ett gediget arbete kan jag lova. Det är roligt att få lära känna alla elever samtidigt som kartläggningarna är en bra utgångspunkt för planeringen av de specialpedagogiska insatserna. För dig som är nyfiken på hur och vad vi kartlägger kommer här en kort beskrivning.

I förskoleklasserna kartläggs talet för att upptäcka eventuella svårigheter med uttal av något av språkljuden, oftas S eller R. I åk 1 kontrolleras elevernas bokstavskännedom samt hur långt de har kommit med sin avkodning (identifiering och igenkänning av skrivna ord). I åk 1 kartläggs också grundläggande taluppfattning och grundläggande begrepp i matematiken. I åk 2-3 följs läsutvecklingen upp med avseende på läshastighet, lässtrategier och läsförståelse. I åk 4-5 följs elevernas läshastighet upp. 

Kartläggningar kommer inte till nytta om resultatet inte analyseras och leder till rätt typ av stöd i de fall där behov finns. Så, efter att kartläggningarna är klara börjar det riktiga arbetet. Att finna vägar som kan leda till framsteg och utveckling samt att träna, träna och träna. Vi ser med andra ord fram emot en höst i kämparandans och problemlösningens tecken!

Med de orden tar vi snart helg och jobbar vidare nästa vecka!
Trevlig helg, ut och njut!

/Linda

PS. Om du som förälder har tankar eller frågor gällande specialundervisningen, elevvården eller andra saker, tveka inte att ta kontakt med mig eller någon av mina kollegor. Kontaktuppgifter till oss alla hittar ni på skolans hemsida.


söndag 26 maj 2013

Sista veckan i lilla klassen..

De två senaste veckorna har jag sysslat med att "knyta ihop säckarna" i lilla klassen. Jag och eleverna har tittat bakåt på vad vi gjort och vad vi lärt oss. Jag använder mig ofta av veckoutvärdering där vi tillsammans funderar på vad eleven lärt sig under veckan, vad som gått bra och mindre bra. Det gör att eleverna är med på tåget och förstår varför vi tränar det vi tränar. Men ibland är det roligt att göra en utvärdering över en längre tid, då är skillnaden i kunskaperna mycket större. Jag använder mig av kontrolluppgifter och enklare tester för att kunna följa utvecklingen över tid, det är alltid kul att kunna visa framstegen för eleverna. Det ger många glada miner både för mig och dem. :)

Ibland går utvecklingen långsamt och trots intensiv träning kommer vi inte så långt som vi hade hoppats på. Men trots det kan vi alltid hitta några punkter som blivit bättre. För de eleverna är det desto viktigare att jag dokumenterar alla små steg och kan visa att träningen faktiskt gör en skillnad. Annars börjar det lätt kännas omotiverat för eleven att jobba hårt om man inte kan se någon effekt av allt det arbete som han/hon faktiskt lägger ner. 

Föräldrarna har fått feedback på det arbete som vi gjort sedan de senaste utvecklingssamtalen. Jag kan bara konstatera att vi har tacksamma och positiva föräldrar på Gripsholmsskolan. De flesta är mycket glada över det stöd som deras barn får och de hjälper gärna till med extra träning hemma. Tack för det alla mammor och pappor, det samarbetet är mycket viktigt! :)

Alla kartläggningar i klasserna är också klara. Nu senast träffade jag alla eleverna i f-klasserna för att kolla förkunskaper i matematik och svenska. Eleverna jobbade på bra och det ser lovande ut för höstens ettor.  De kartläggningarna följs upp i höst med enskilda lässamtal för att se exakt hur långt var och en kommit i läsutveckllingen. Det är mycket viktigt att få igång alla nybörjarna ordentligt med läsningen, så det kommer att hållas läsgrupper med både zebror och giraffer i höst. Vår policy är att vi hellre hjälper för mycket än för lite och ju tidigare hjälpen sätts in, desto bättre. 

På tal om hösten så har jag nu med varm hand lämnat över specialundervisningen till Linda, Jessica och Ida. Det här var min sista arbetsvecka så nu tar jag en paus och återkommer om ett år igen. 

Tack för mig för denna gång! :)
Hälsar Jenny



fredag 3 maj 2013

Vad har du i magen?

De senaste månaderna har det kommit många nyfikna frågor och klappar på magen från eleverna på skolan. Som mitt snabbväxande midjemått avslöjar så kommer jag att bli föräldraledig om bara tre veckor. Spännande tider! :) Det innebär att det kommer att finnas nya lärare i lilla klassen nästa läsår.

Linda Saarela kommer att börja jobba som speciallärare på heltid och går in i lilla klassen istället för mig. Dessutom kommer Jessica Nylund och nyanställda Ida Kronholm också att jobba som speciallärare på deltid.

Det känns riktigt bra att lämna över specialundervisningen inte bara till en vikarie, utan till tre nya speciallärare. Behoven är många och nu kommer det att finnas ännu bättre möjligheter att hinna med alla som behöver lite extra stöd. Det blir också början på ett specialpedagogiskt samarbete på skolan. Det är alltid bra att ha kollegor att bolla med när vi ska göra specialundervisningen på skolan ännu bättre.


Ha en trevlig helg i det fina vårvädret!
Hälsar Jenny




fredag 19 april 2013

På tal om testningar..

..hittade jag denna serie som fick mig att dra på smil-banden. :)


Det är onekligen en viss dubbelmoral i att å ena sidan starkt förespråka individuella anpassningar och å andra sidan flitigt använda standardiserade tester som utvärderingsmetod. MEN, som jag tidigare också skrivit så beror nyttan av testen på hur de används och tolkas. De måste alltid ses som en komplement till annan utvärdering som görs varje dag i klassen. Båda delar behövs, hävdar jag.

Ha en riktigt bra helg i vårvärmen gott folk!

Hälsar Jenny

torsdag 28 mars 2013

uppstoppad Jesus, hurra, hurra!

Som dagens rubrik visar så har vi varit i påskkyrkan idag och sjungit sånger. Det är inte så lätt att få texten rätt alla gången.. :)

Så här inför påsklovet vill jag ge alla föräldrar ett lästips:

Föräldraföreningen för dyslektiska barn har en hemsida med bra info om läsutveckling och vad som gör att läsning är så svårt för en del barn. De vänder sig till föräldrar med råd och tips om allt från hur man kan stötta sitt barn med läsningen till vad man kan förvänta sig för stöd från skolan. 

På sin hemsida lyfter de fram några punkter som är grundtankar även på vår skola:
- sätta in hjälpen tidigt, aldrig vänta ut det och se.
- ge stöd i form av extra träning och anpassningar i klassrummet
- ge alla barn en bra skolgång som inte knäcker deras självförtroende!

De har också ett bra gratismaterial som kallas läsk-pärmen som innehåller mycket bra information. Ni hittar den här: http://www.fob.se/FDBs_material/LASK-parmen/

Grundtanken är att ju mer information som sprids om läs- och skrivsvårigheter, desto bättre hjälp kan barnen få i skolan.  Bra tänkt!

Ha en riktigt glad påsk gott folk!
Hälsar Jenny



fredag 8 mars 2013

Fullt ös..

Nu är vi igång på allvar med kartläggningen i de flesta klasserna. Läsfärdigheter såsom läsförståelse, avkodning, stavning och läshastighet kontrolleras. Baskunskaperna i matematik likaså. Jag är alltid mån om att inte betona att det är "tester" som görs, utan bara lite annorlunda svenska- och matteuppgifter.

Idag fick jag en fin fråga i leopardklassen: "är dagens uppgift en tävling mot de andra eller är det att se vad man själv är bra på?" Uppgiften i fråga var att kontrollera läshastighet och läsflyt vilket innebär att eleverna gör uppgiften enskilt och på tid. En del elever sporras av tidtagningen medan tycker att det gör det pirrigt. Oavsett så kom vi tillsammans fram till att det inte är någon tävling, förutom kanske en tävling mot sig själv. Samma uppgift görs igen nästa år och då kan eleverna se om de gjort framsteg. Kul tyckte de flesta.

Jag låter alltid eleverna få tycka till om uppgifterna när vi är klara. Den vanligaste kommentaren är "det var roligt", "roligt och lätt" eller "ganska svårt". Veckans bästa kommentar kom i blåvalsklassen efter en lång och ganska utmanande läsförståelse uppgift. På frågan "hur kändes det att jobba med den här uppgiften?" svarade en kille "ASGRYMT". Bättre än så blir det inte.

Passar på att lägga med en rolig och tankeväckande serie också:



Ha en riktigt trevlig helg i det fina vädret!
Hälsar Jenny

fredag 15 februari 2013

Den eviga skoldebatten..

Jag satt och tittade på aktuellt igår då de intervjuade professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar kring betydelsen av betyg i skolan. Vad ska vi göra för att få bättre resultat i skolan? Hur viktiga är betygen och vad är det största problemen i svensk skola?

Ofta handlar debatten om ökade vuxentäthet, mer tid för lärarna att faktiskt jobba med barnen istället för med byråkratisk dokumentation, om en oro att betyg i låga ålder kan vara negativ för barnen osv. Men handlar det faktiskt om det? Martin Ingvar svarade istället så här:

"största problemet i skolan idag är att många barn kommer långt upp innan man inser att de inte har de verktyg de behöver, framförallt läsningen".

Ja, det känner jag igen. Jag har tidigare jobbat med ungdomar i åldern 16-19 år där jag kunde stöta på ungdomar som inte hade knäckt läskoden eller som läste på nybörjarnivå trots att de gick på gymnasiet. Så får det inte vara. Läsfärdigheten är viktig för framgång i alla teoretiska ämnen i skolan. Hjälpen ska ges tidigt så att den negativa effekten av bristande läsfärdigheter minimeras. Ofta kan vi lärare luras och tro att barnen läser bättre än de faktiskt gör, vi "tycker" att det gör framsteg och utvecklas. Men vet vi att de verkligen gör det?

Vad kan man då göra åt det här? Martin Ingvar säger så här:

"upprepade tester för att kolla att ungarna får med sig läsförmågan tidigt i skolan. Det är den säkraste predictorn på att det kommer att gå bra i skolan".

Precis. Test uppfattas ofta som en negativ, problemsökande metod med syftet att sortera barnen i olika fack. Jag menar att det beror på hur och i vilket syfte testen används. Jag ser det som en bra och enkel metod för att få en överblick över kunskapsläget i klassen och en bra rutin för hur vi följer upp (inte bara tycker till om!) barnens utveckling. Det behövs framförallt gällande en sådan viktig och mångfacetterad färdighet som läsning (det är ju inte bara att knäcka koden, det handlar också om läsflyt, läshastighet, läsförståelse osv).

På Gripsholmsskolan har jag försökt få till sådana rutiner, med fokus i första hand på nybörjarläsarna. Vi har tester och enskilda lässamtal varje termin i de lägre årskurserna. Det är ett effektivt sätt att fånga upp de som riskerar att halka efter.  Jag ser det som ett viktigt komplement till klasslärarnas observationer av elevens arbete i klassen, för att garantera att vi faktiskt vet vad eleverna kan och vad de behöver för att utvecklas vidare.

Klasslärarna har nytta av informationen som kommer fram, jag som speciallärare får en fingervisning om vilka elever som jag behöver fånga upp och föräldrarna brukar också uppskatta den information som testerna ger. Barnen ser det oftast bara som en annorlunda svenska- eller matteuppgift. Om inte vi vuxna lägger någon negativ värdering eller gör en stor sak av det hela så gör inte barnen det heller.

Så efter sportlivet kör vi igång med vårterminens tester i samtliga klasser på skolan. Då kollar jag upp matematik och svenska i alla klasser utom treorna som kommer att ha fullt upp med nationella proven.

Om någon vill se gårdagens avsnitt av aktuellt så hittar ni det här: http://www.svtplay.se/video/1031915/14-2-21-00-textat/?beskrivning=1

Trevligt sportlov!
hälsar Jenny

lördag 26 januari 2013

Framgångsfaktor nr 1...

.. är utan tvekan mitt eget engagemang gentemot eleverna. Det har jag fått en riktigt fin påminnelse om denna vecka. Det gäller en elev som jag jobbat med en längre tid med och som jag först nu märker att vi fått en bra kontakt. Vilken skillnad det märks på själva arbetet som vi gör också.

Det är så viktigt att skapa ett förtroende för att få arbetet att fungera, men det kommer inte automatiskt. Ibland är det också något som jag inte har tid att skapa. Mitt största dilemma är att jag måste fördela min tid på många elever. Men det är bara att inse att kvalitet är viktigare än kvantitet.

Att ha välplanerade lektioner med fina arbetsmaterial är också bra. Men det är det personliga engagemanget som gör den största skillnaden. Så idag går jag hem nöjd och glad. :)  Det är en härlig känsla att märka att jobbet ger resultat för eleverna.

Ha en trevlig helg gott folk!
hälsar Jenny