Den eviga skoldebatten..

Jag satt och tittade på aktuellt igår då de intervjuade professorn och hjärnforskaren Martin Ingvar kring betydelsen av betyg i skolan. Vad ska vi göra för att få bättre resultat i skolan? Hur viktiga är betygen och vad är det största problemen i svensk skola?

Ofta handlar debatten om ökade vuxentäthet, mer tid för lärarna att faktiskt jobba med barnen istället för med byråkratisk dokumentation, om en oro att betyg i låga ålder kan vara negativ för barnen osv. Men handlar det faktiskt om det? Martin Ingvar svarade istället så här:

"största problemet i skolan idag är att många barn kommer långt upp innan man inser att de inte har de verktyg de behöver, framförallt läsningen".

Ja, det känner jag igen. Jag har tidigare jobbat med ungdomar i åldern 16-19 år där jag kunde stöta på ungdomar som inte hade knäckt läskoden eller som läste på nybörjarnivå trots att de gick på gymnasiet. Så får det inte vara. Läsfärdigheten är viktig för framgång i alla teoretiska ämnen i skolan. Hjälpen ska ges tidigt så att den negativa effekten av bristande läsfärdigheter minimeras. Ofta kan vi lärare luras och tro att barnen läser bättre än de faktiskt gör, vi "tycker" att det gör framsteg och utvecklas. Men vet vi att de verkligen gör det?

Vad kan man då göra åt det här? Martin Ingvar säger så här:

"upprepade tester för att kolla att ungarna får med sig läsförmågan tidigt i skolan. Det är den säkraste predictorn på att det kommer att gå bra i skolan".

Precis. Test uppfattas ofta som en negativ, problemsökande metod med syftet att sortera barnen i olika fack. Jag menar att det beror på hur och i vilket syfte testen används. Jag ser det som en bra och enkel metod för att få en överblick över kunskapsläget i klassen och en bra rutin för hur vi följer upp (inte bara tycker till om!) barnens utveckling. Det behövs framförallt gällande en sådan viktig och mångfacetterad färdighet som läsning (det är ju inte bara att knäcka koden, det handlar också om läsflyt, läshastighet, läsförståelse osv).

På Gripsholmsskolan har jag försökt få till sådana rutiner, med fokus i första hand på nybörjarläsarna. Vi har tester och enskilda lässamtal varje termin i de lägre årskurserna. Det är ett effektivt sätt att fånga upp de som riskerar att halka efter.  Jag ser det som ett viktigt komplement till klasslärarnas observationer av elevens arbete i klassen, för att garantera att vi faktiskt vet vad eleverna kan och vad de behöver för att utvecklas vidare.

Klasslärarna har nytta av informationen som kommer fram, jag som speciallärare får en fingervisning om vilka elever som jag behöver fånga upp och föräldrarna brukar också uppskatta den information som testerna ger. Barnen ser det oftast bara som en annorlunda svenska- eller matteuppgift. Om inte vi vuxna lägger någon negativ värdering eller gör en stor sak av det hela så gör inte barnen det heller.

Så efter sportlivet kör vi igång med vårterminens tester i samtliga klasser på skolan. Då kollar jag upp matematik och svenska i alla klasser utom treorna som kommer att ha fullt upp med nationella proven.

Om någon vill se gårdagens avsnitt av aktuellt så hittar ni det här: http://www.svtplay.se/video/1031915/14-2-21-00-textat/?beskrivning=1

Trevligt sportlov!
hälsar Jenny

Framgångsfaktor nr 1...

.. är utan tvekan mitt eget engagemang gentemot eleverna. Det har jag fått en riktigt fin påminnelse om denna vecka. Det gäller en elev som jag jobbat med en längre tid med och som jag först nu märker att vi fått en bra kontakt. Vilken skillnad det märks på själva arbetet som vi gör också.

Det är så viktigt att skapa ett förtroende för att få arbetet att fungera, men det kommer inte automatiskt. Ibland är det också något som jag inte har tid att skapa. Mitt största dilemma är att jag måste fördela min tid på många elever. Men det är bara att inse att kvalitet är viktigare än kvantitet.

Att ha välplanerade lektioner med fina arbetsmaterial är också bra. Men det är det personliga engagemanget som gör den största skillnaden. Så idag går jag hem nöjd och glad. :)  Det är en härlig känsla att märka att jobbet ger resultat för eleverna.

Ha en trevlig helg gott folk!
hälsar Jenny

Veckans bild..

Lilla klassen är i full gång igen efter jullovet. Jag har inga egna bilder att dela med mig av denna vecka men hittade denna passande bild. Väcker en och annan tanke, eller hur? 

I min lärarutbildning fick jag lära mig om Gardners nio intelligenser. Howard Gardner menade att intelligens felaktigt av tradition förknippas med verbala och logiska förmågor. Det går att vara intelligent på många andra områden än det. Med andra ord, vi är alla bra på olika saker och vi lär oss på olika sätt.  

Jag har ibland använt mig av Gardners bilder när jag diskuterat intelligens med äldre elever. För elever som kämpar med svenska och matematik (ämnen som av tradition betraktas som "smarta" ämnen), så har det varit en lättnad att se att intelligens också kan handla om andra saker. Jag använder mig oftast inte av ordet intelligens utan pratar mer om styrkor. 

Jag som lärare ska också utnyttja elevernas styrkor för att de ska ta till sig undervisningen. Som bilden visar, det gäller att hitta rätt form på kunskapen för att den ska passa in. 

Ha en trevlig helg gott folk!
hälsar Jenny

Dags för jullov

Nu är det bara en skoldag kvar innan det är dags för ett långt och skönt jullov. Det känns verkligen som om veckorna runnit iväg, och det är väl ett gott tecken. På den här skolan hinner vi verkligen inte ha tråkigt, det är fullt upp hela tiden.

Nu har jag hunnit avsluta alla lektioner, lägesrapport och sammanfattning över den senaste tidens arbete har skickats per mail till alla föräldrar. Jag har också skickat med lite tips på rolig träning man kan göra hemma. Självklart ska barnen ha ledigt på jullovet och absolut inte tänka på skola, men det ger också många bra tillfällen att smygträna lite på läsningen. Läsa böcker tillsammans, spela spel tillsammans eller varför inte spela lässpel på dator eller iPad?

Jag har också haft i uppgift den senaste veckan att bidra till rektor Ninas arbete med ansökningarna. Det är många bestämmelser kring hur särskilt stöd ska se ut på skolorna, det är mycket som ska dokumenteras och sparas. Jag har en tydlig tanke och struktur för hur jag lägger upp mitt arbete. Jag följer de finska influenser jag har med mig eftersom jag vet att de fungerar. Sedan måste jag förstås anpassa dem till den svenska skollagen och läroplanen. Det är en del som skiljer sig. Framför allt gällande dokumentationen. Min prioritet är att den praktiska verksamheten ska fungera. Sen är jag inte lika flitig alla gånger på att dokumentera i exakt rätt formulär. Det har jag suttit och arbetat med nu.. pust!

I morgon är det dags för ringlekar hela dagen och sedan börjar jullovet. Tack för den här terminen alla barn och föräldrar, vi tar nya tag i januari!

God jul och gott nytt år!
hälsar Jenny

Veckorna rullar på och nu har vi endast 1,5 vecka kvar innan jullovet. Denna vecka har jag börjat avrundat terminen tillsammans med eleverna. Vi gör en tillbakablick över vad vi gjort och vad som hänt. Vi tittar på hur uppgifterna såg ut när vi började jobba i augusti och hur mycket som har hänt sedan dess. Det är bland det roligaste som finns att kunna visa konkreta framsteg, så att eleverna själv ser och konstaterar "vad mycket jag kan nu".

I en del fall har utvecklingen inte varit lika stor. Det går alltid att hitta några framsteg att visa upp, men vi pratar också om vad som behöver tränas mer. De här utvärderingarna gör jag med jämna mellanrum under terminens gång, men det är extra roligt att jämföra utvecklingen över några månaders tid, då syns nivåskillnaderna och framstegen tydligare.

Nästa vecka ska jag spendera mycket tid i våra förskoleklasser och kartlägga tal och språk. De eleverna är ännu rätt obekanta för mig så det ska bli roligt att lära känna dem lite bättre.

Den senaste veckan har bjudit på både härligt och usligt vinterväder,  men i måndags var det en ren fröjd att vara rastvakt ute. Titta och njut.

  Ha en riktigt trevlig helg!

hälsar Jenny

Detektivjobbet

Att jobba som speciallärare är många gånger likt ett detektivjobb. Det svåraste är inte att träna en specifik färdighet med barnen utan att klura ut exakt vad som behöver tränas. Det som ser ut som läs- och skrivsvårigheter kan i själva verket bero på något helt annat. Det är mycket som ska tas i beaktande innan själva orsaken ringats in.

Tänk er en elev som inte får någonting gjort på lektionen, saknar motivation, hittar på bus och stör istället för att jobba, som inte tycker om att läsa osv. Vad är det som gör att situationen ser ut just så för den eleven? Ofta är det stökiga beteendet och brist på motivationen en effekt av något helt annat. Det kan vara så att eleven har svårt med att skifta, hålla fokus och avkoda. Följden av det är att det blir svårt att göra uppgifterna i skolan varpå eleven börjar hitta på annat på lektionerna istället. 

Det vi märker först är det som syns, t.ex. stökigt beteende och ovilja att jobba. Men det är oftast inte det som är problemet. Det är dessutom en stor skillnad på prestation och förmåga. En elev kan ha bra förutsättningar men saknar redskapen för att använda de färdigheterna.

Här kommer detektivjobbet in i bilden, det är först när vi tagit reda på vad som är svårigheten som vi kan sätta igång att träna. Vi får ofta ställa oss frågan "vad beror det här på nu?". Det är lätt att dra för snabba slutsatser vilket kan resultera i att barnet för fel typ av stöd. 

Detektivarbetet underlättas av att vi varje år testar och följer upp kunskapsläget i klasserna. Då är vi bättre förberedda och kan jobba förebyggande istället för att hantera svårigheter som redan befästs. Genom att snabbt hitta de elever som riskerar att halka efter i något ämne undviker vi att låta det gå så långt att de jobbiga följdproblemen uppstår.  

Då går mitt jobb ut på att hjälpa eleverna att lyckas från start istället för att reda ut det som redan känns som ett misslyckande för eleven. Det är en fördel kan jag lova!

Ha en trevlig helg!
Hälsar Jenny

Dagens lästips

Tänk vad bra dagens moderna tekniska prylar är för personer i behov av läs- och skrivstöd! Att låta datorn läsa upp texten så att man själv kan fokusera på innehållet, att ta en bild av en text med telefonen så att den omformas till redigerbar text osv. Vilka hjälpmedel det finns!

Idag hittade jag en sida där en vuxen man med dyslexi beskriver hur hans vardag underlättas av att använda mobil, iPad och dator. Möjligheterna är oändliga.

Som mannen i fråga skriver på sin sida:
" Det behöver inte vara så svårt att vara dyslektiker om man bara accepterar att man är det. På samma sätt som den med nedsatt syn behöver sina glasögon så behöver vi dyslektiker våra hjälpmedel".

Intressant läsning och många bra tips:

http://www.dyslexitips.se


Trevligt höstlov till er alla!
Hälsar Jenny