Dataspelsdebatten...

Vad gör dina barn på nätet?

En hetpotatis för tillfället är väl onekligen den datorspelskultur som råder bland barn och unga idag. Långt ner i åldrarna spelar man spel som inte alls är lämpade för barn. Det tycks inte vara ovanligt att till och med 7-åringar spelar GTA 5 som har en åldersgräns på 18 år och som förmedlar våld, diskriminering, sexistiska värderingar och en frikostig sprit- och drogkultur. Oroväckande. 

Felix Gyllenstig Serrano, speciallärare i Göteborg, som driver bloggen Spelläraren har listat 4 anledningar till varför man som förälder inte ska låta sitt barn spela GTA 5. Jag kan varmt rekommenderar jag att man läser hans inlägg. 

Allt väl!
/Linda

Back to business

Efter ett välbehövligt jullov för både lärare och elever är det nu dags att köra igång med skolarbetet igen, en innehållsrik vinter och vårtermin står framför oss. Årskurs 6 är tillbaka på skolan, vilket vi förstås är glada över! 

I Lilla klassen fortsätter vi som vanligt så fort som möjligt efter att alla julklappar, jullovsaktiviteter och allt nyårsfirande har redovisats i vanlig ordning. Denna vecka kommer jag också att ägna mig åt att planera inför vårens tema Matglädje som jag inte tänker avslöja mer om just nu :)

/Linda S

Julen är här...

Julen står inför dörren och min första termin som speciallärare på skolan börjar närma sig sitt slut. Det har vart en mycket intensiv men lärorik period och tiden har bokstavligt talat rusat iväg. Bloggen har tyvärr hamnat i skuggan av andra mer akuta speciallärarsysslor under denna termin men mina förhoppningar är att jag under nästa termin ska finna mer tid till bloggandet. Nu väntar en period av återhämtning och välbehövlig reflektion för både lärare och elever. I januari är vi åter igen här med ny energi och inspiration.  

Hoppas ni alla får en god jul och ett riktigt gott nytt år!

/Linda S

Julpyssel

Det är inte alla dagar man som speciallärare har möjlighet att pyssla annat än memoryspel, arbetsblad och andra typer av undervisningsmaterial. Häromdagen hade jag möjlighet att göra upp sittordningen inför onsdagens julfester i kyrkan. Det blev glitter och glamour och de som hälsar på i Lilla klassen hädanefter kan räkna med att ha glitter i hår, ansikte och kläder eftersom glittret inte bara satte sig på korten utan i stort sett överallt.

Vi ses i kyrkan på onsdag!

/Linda S

Att läsa högt för barnen

Bilden har jag lånat här.

Jag surfade häromdagen runt lite på nätet i jakt på lite inspiration till talträningen men hamnade istället in på det här med högläsning för barn. Jag har en känsla av att man allt mer underskattar högläsningens effekter i dagens hektiska prestationssamhälle. Man tar sig inte tid att läsa högt för barnen och väljer istället att stimulera barnens utveckling genom spel på iPads, datorer, telefoner o.dyl. All heder åt alla de fantastiska appar och spel det finns på datorer och iPads, de är fantastiska komplement och ger stora möjligheter till variation i inlärningen, men vi får vara lite aktsamma så att vi inte glömmer gamla beprövade metoder. På sin hemsida presenterar Maj-Len Gutler Lindströms nio argument varför man ska läsa högt för sina barn:

1. Barnets ordförråd ökar när ni läser böcker.
2. Texterna i böcker innehåller fler sällsynta ord än vi normalt använder i samtal med små barn. Det är viktigt att barnet hör de här orden så att de blir en del av det egna ordförrådet.
3. Ju tidigare i livet som ett barn introduceras för ett skriftspråk, desto bättre. Detta gäller även mycket små barn. Barnet blir säkrare i att identifiera språkets uppbyggnad.
4. När du läser med barnet kommer du att märka att det sätter igång fler samtal, vilket är bra för barnets kommunikationsutveckling.
5. Barnet tränar sig på att lyssna. Det är en viktig förmåga att utveckla inför all inlärning, även läsinlärningen.
6. Barnet lär sig att koncentrera sig på något som ni har gemensam fokus på. Att kunna hålla koncentration och fokus gynnar all inlärning.
7. Barnet lär sig veta hur man använder en bok, hur man vänder blad och lär sig också förstå hur ord och texter är uppbyggda.
8. Högläsningen har en positiv effekt på barnets identitetskänsla och bidrar till att barnet känner sig tryggt och älskat.
9. Högläsning kopplas ofta samman med mysstund, och har en lugnande effekt på barnet.

Jesper Sundén, krönikör på SvD och pappa, har också lyft frågan om högläsning för barn.  Hans krönika Högläsning föder frågvishet belyser de fina värden som högläsningen medför och exemplifierar många av de argument för högläsning som Gutler Lindström lyfter fram. Läs den gärna här! 

Undersökningar och PISA-resultat visar att andelen vuxna som läser för sina barn på 30 år har minskat från 80% till 35%, att var femte niondeklassare i Sverige har svårt med läsförståselse och att allt fler barn och unga lider av depressioner. Oroväckande. En daglig mysstund i soffhörnet tillsammans med en bra bok och varandra kan väl inte vara helt fel, varken för inlärningen eller välbefinnande, varken för stor eller liten?

Allt väl!

/Linda

På god grund

Samhället kräver att vi dagligen ska kunna tillägna oss skriftlig information och nya kunskaper genom läsning. Vi behöver också kunna förmedla olika budskap genom skrift. Detta kräver en god läs- och skrivförmåga. En av mina viktigaste uppgifter som speciallärare här på skolan är att följa upp läs- och skrivutvecklingen hos alla elever för att kunna stödja de som stöter på utmaningar inom dessa områden. Det kan vara fråga om att elever behöver fler repetitioner, längre tid för inlärning eller anpassade arbetssätt, något som det inte alltid finns utrymme för i en stor klass. 

En förutsättning för att kunna hjälpa de elever som stöter på utmaningar, både stora och små, i sin läs- och skrivutveckling är först och främst att hjälp och träning sätts in tidigt. Här på skolan är vi ganska bra på att lägga in stöd i ett tidigt skede. I förskoleklass jobbar vi med talträning bland de elever som har problem med att uttala särskilda språkljud och på hösten i åk 1 sätts lästräning in bland de elever som inte knäckt läskoden. Ett tidigt agerande ger goda chanser till framsteg, mindre risk för kunskapsluckor och en minskad risk för att behöva uppleva återkommande nederlag för att man inte fått lära sig läsa, skriva, räkna matte eller vad det nu kan vara. 

Jag tror knappast att någon som bygger sig ett hus skulle slarva med grunden. Har man för bråttom eller struntar i att göra en grund över huvudtaget kommer det förr eller senare att bli lite motigt. Vaggarna blir sneda, huset börja luta, fuktskador uppstår och i värsta fall rasar hela huset om grunden är för porös. Då blir det mycket jobb med att försöka reparera och återskapa. Samma sak är det med färdigheterna i läsning, skrivning och matematik. Slarvar man med grunden skapar det i förlängningen merarbete och så blir det i slutändan betydligt tyngre än om man skulle gjort det ordentligt från början. 

Med de orden tar vi helg. Passa nu på att ta ut det sista av denna fantastiska, färgsprakande höst! Snart står träden nakna och regnet som spön i backen.

Trevlig helg!

/Linda

Nya ansikten i lilla klassen

Hej på er!

Mitt namn är Linda Saarela och jag kommer att sköta specialundervisningen detta skolår här på Gripsholmsskolan. Till min hjälp har jag även med speciallärarna Ida Kronholm och Jessica Nylund, vilka även jobbar som klasslärare här på skolan. 

Jag är bekant med skolan och eleverna sedan tidigare eftersom jag under två år jobbat som klasslärare i Vargklassen. Jag är utbildad speciallärare och kom till Gripsholmsskolan raka vägen från mina lärarstudier glädjs jag nu givetvis åt att ha fått chansen att jobba med specialpedagogiken på riktigt. Det kommer att bli mycket intressant och lärorikt!

Jag har nu kommit igång med arbetet och träffar de närmaste veckorna skolans alla 260 elever genom de kartläggningar och uppföljningar som görs varje höst och vår, ett gediget arbete kan jag lova. Det är roligt att få lära känna alla elever samtidigt som kartläggningarna är en bra utgångspunkt för planeringen av de specialpedagogiska insatserna. För dig som är nyfiken på hur och vad vi kartlägger kommer här en kort beskrivning.

I förskoleklasserna kartläggs talet för att upptäcka eventuella svårigheter med uttal av något av språkljuden, oftas S eller R. I åk 1 kontrolleras elevernas bokstavskännedom samt hur långt de har kommit med sin avkodning (identifiering och igenkänning av skrivna ord). I åk 1 kartläggs också grundläggande taluppfattning och grundläggande begrepp i matematiken. I åk 2-3 följs läsutvecklingen upp med avseende på läshastighet, lässtrategier och läsförståelse. I åk 4-5 följs elevernas läshastighet upp. 

Kartläggningar kommer inte till nytta om resultatet inte analyseras och leder till rätt typ av stöd i de fall där behov finns. Så, efter att kartläggningarna är klara börjar det riktiga arbetet. Att finna vägar som kan leda till framsteg och utveckling samt att träna, träna och träna. Vi ser med andra ord fram emot en höst i kämparandans och problemlösningens tecken!

Med de orden tar vi snart helg och jobbar vidare nästa vecka!

Trevlig helg, ut och njut!

/Linda

PS. Om du som förälder har tankar eller frågor gällande specialundervisningen, elevvården eller andra saker, tveka inte att ta kontakt med mig eller någon av mina kollegor. Kontaktuppgifter till oss alla hittar ni på skolans hemsida.